Ellen

2002-12-15 - 2013-11-22

Ellen, du älskade lilla tik med det stora, stora hjärtat! Ditt sista år blev ett tufft år fysiskt sett men du fixade det med bravur! I december 2012 togs ett nästan garpefrukt stort lipom bort från nacken. Tyvärr måste en liten del lämnas mellan atlas- och axiskotan vilket innebar att lipomet så småningom skulle komma att växa tillbaka. Du blev som en ny hund efter den operationen och återhämtade dig på bara en vecka så vi fick bromsa dig för att muskulaturen skulle hinna bli stark i nacken igen. I februari 2013 fick du akut livmoderinflammation och operererades men återhämtningen blev längre efter denna och först i maj-juni var du dig själv igen.

Först i gruppen på långpromenaderna, travandes i högt tempo bortåt en mil på en timme utan att flåsa eller flämta väl hemma igen! Bara stela leder avslöjade att åren gjorde sig påminda. Den sista månaden upptäckte vi att du inte gnagde på ben som förut och hade en tandgenomgång inplanerad. Dina framtassar började få tecken på artros och ena bakbenet lyftes inte så högt när du gick sakta inomhus. Krämpor du kunnat leva ett gott liv med under förutsättning att smärtlindringen fortsatte fungera. Fredagen den 22 november fick du symtom på magomvridning och var smärtpåverkad. Trots detta gick svansen om än lojt....vi beslöt i familjen, även om jag hade "Vetorätten" att du skulle få somna in. Jag tror säker du hade klarat en sista operation men det kändes osäkert hur knölen och tassarna skulle utveckla sig den närmaste tiden och jag ville inte rädda dig till ett sista, eller några sista, år i livet med sämre livskvalitet än du hittills haft och så att säga lägga sten på börda. Jag hoppas du förstår mitt beslut och förlåter mig för att jag kortade av ditt liv, kanske alltför tidigt...

Du var den milda, den som bara fanns utan att ta plats, den gamla dam som valpen och senare unghunden Hjalmar blev "förälskad" i och som du tålmodigt tog uppvaktning från och lekte under långpromenaderna tillsammans. Du läxade upp "ungtupparna" när de inte förde sig väl, du tvättade dem på nos och i öron när de bad om ursäkt för sin framfart, du skällde högt när promenaderna stundade och skuttade runt på ett mindre värdigt och inte så "ladylike" vis när vi skulle gå ut. Dina vackra mörka ögon kommer jag aldrig att glömma! Ditt upphöjda lugn i alla situationer. Så lojal, lättsam och behaglig. Jag vet att vi ses igen på andra sidan Regnbågsbron men kanske att vi ses innan dess....jag ska leta efter ditt milda uttryck och varma själ och hoppas att du kommer min väg igen snart, snart...

Ellen kom från vår egen uppfödning. Hon valde oss redan i valplådan genom att oavbrutet skälla om hon inte fick vara ute med oss i stället för med de andra valparna och tog sig på olika sätt ut till oss (tack och lov fortsatte inte dessa fula ovanor). Hon var en sansad tik med milt temperament som tyvärr som ung inte uppvisade det viltsug som vi önskade varför vi bestämde oss för att inte ta några valpar på henne. Nästan på femårsdagen ändrade hon sig och bestämde sig för att vilt är ok men då var avelsplanerna redan lagda på hyllan för hennes del...Hon var mycket lätt och behaglig i alla situationer och en drömhund att ha med sig överallt.

Utställning: Cert, Ck x flera, 2 Btk x flera samt ett flertal övriga Btk-placeringar, BIR-valp, BIS-3 veteran.

Jakt: 0 nkl

Viltspår: se titel

Övrigt: MH känd mental status med godkänt skott. Avkommebeskriven (FRK)

Stamtavla: